Vad göra då?
Jag ville ju inte ha nåt som kan falla ner i någons huvud eller annanstans heller. Alltså är nåt fast monterat långt utstickande uteslutet.
Multibandsantennen som jag använt på bilen fick allt fokus. Den hade ju fungerat riktigt bra på bilen. Bara totalt 1.5 m lång, beroende av band att täcka, och så flyttar jag en bygel för att få in olika antal varv på den helixlidnade fotdelen, som alltså även är en aktiv sändande del. Min magnetfot satte jag dit för att få en motvikt och en fot att ställa på. Alla ramar är Al så magneten i foten har jag inge nytta av.
Två lägen har jag provat fram med hjälp av SK5BN klubbens antennmätdon
- liggande ut genom glasskjutluckorna för närområdet
- ståend innanför luckorna som är skjutna åt sidan för långväga, säg Europa.
Det går förvånande bra. Med det här kan jag vara med i SK5BN morgonringen och vid ett försök fick jag kontakt med södra Italien med viss svårighet.
På 80 m så är antennen väldigt smal i sin resonans 15 kHz för SWR mindre än 2, så det är viktigt att ligga och trimma rätt.
 |
| Redo för morgon ringen med SK5BN |
En annan satsning tar sikte på sjönära livet och det är en handburen VHF med DSC funktion för Distress situationer. Det kräver ett MMSI nummer och sådana förvaltar PTS. I min värld så skulle jag kunna lägga in samma som i den fasta VHFn ombord på Aquila, men se det gick inte. Eftersom VHFn kan flyttas till tex jollen eller vara med när jag är ute på isen så måste den ha ett eget MMSI. Kan man då få två eller flera MMSI nummer inom samma VHF licens? Ja, den frågan utreder PTS just nu. Deras administrativa systemstöd stödde inte detta för ett par dar sedan. Lyckliga ni som redan fått ut sådana MMSI jolle-nummer, för ni lär finnas.
En VHF med DSC och DISTRESS är en fiffig lösning som innebär ännu en GPS ombord. Möjligen kan det vara en källa till ökat antal falsklarm!
